"Robinson - en vals på taggtråd"


Utslagningsleken är inget han rekommenderar ens sina fiender. Långtråkigt var det, och fruktansvärt hungrig blev han. - "Robinson" är mer en vals på taggtråd än en dans på rosor, säger Robert Andersson från Gällivare.


När SVT:s nöjeschef, Svante Stockselius, berättade om tuffa deltagare som blev arga när de evakuerades efter första stormnatten på ödestranden gällde det inte Robert Andersson, 25 år: - Man trodde ju att man skulle dö. Vad härligt det var att bli evakuerad. Dricka bärs en hel vecka och bo på ett ställe som kostade 2.500 kronor om dygnet. Även Agneta Ekström, 47, stå-upp-komiker från Göteborg, var rädd: - Där låg man och höll i ett tak med händerna, samtidigt som man hade en kamera i ansiktet. Det var helt absurt.
Robert Andersson hade sett till att gå upp sju kilon innan avfärden till Bacuitskärgården i Filippinerna. De försvann snabbt. - Jag var ju den som fick minst mat i förhållande till min kroppsstorlek. En näve ris om dagen. Allting kretsade kring mat hela tiden. Får man inte mat så fungerar det ju bara inte. - Och dåligt betalt var det också. 10 000 spänn för hela vistelsen.




Allt ruttnade
Inte heller lagkamraten Klas Granström, 23, restaurangchef från Umeå berättar om någon paradissemester i Filippinerna.
- Det är inget fusk, man står där helt utlämnad - kläderna ruttnar, stugan ruttnar, det luktar illa och man sover bland kackerlackor och spindlar. En rakt motsatt bild ger Johnny Leihonen, 32, försäljare från Motala, som tävlade i det äldre herrlaget.
Den första stormnatten borträknad, talar han om rena rama fiskesemestern, långt borta från stress och kunder.
- Han ljuger, säger Klas Granström och tillägger:
- Visserligen var de lite bättre på oss när det gäller att klara sig i naturen, men jag vet att det inte var någon dans på rosor för dem heller.



Smöraktigt hår
Grabbarna har rätt, enligt Agneta Ekström, som dock till skillnad från dem rent hypotetiskt skulle kunna tänka sig att vara med om en ny "Robinson-inspelning" redan nästa sommar:
- Det var skönt att slippa mobilen, klockan och utseendet.
Jag började strunta i hur jag såg ut, och blev ö-mässig. Det var jäkligt skönt att slippa det här med yta. Jag tvättade inte håret på hela tiden. Det blev fetare och fetare och till slut blev det nästan rent igen. Saltvattnet gör bara att det blir lite stelare, liksom smöraktigt. Robert Andersson skulle egentligen ha varit med i "Expedition: Robinson" redan före ett år sedan. Men när filmteamet från Strix var uppe i Gällivare och filmade honom i hemmiljö skulle den före detta elitskidåkaren och på den tiden passionerade snowboardåkaren visa sig på styva linan på studsmattan. I stället landade han på foten med hela sin tyngd. Till och med nervtrådarna gick av.

Springer aldrig igen
Han har genomgått åtta operationer och läkarna tror aldrig att han kan springa igen. Men till Robinsonstranden hade han inte ens med sig värktabletter.
- Jag fick verkligen bita ihop för att klara det. Väl hemma i Gällivare är han sjukskriven igen, och inväntar ännu ett besök på sjukhuset i Umeå. Några senor i foten är för korta och det värker rent fruktansvärt. Återstår att se om han får skriva några autografer i egenskap av "Robinson-Robban".
- Tävlingarna var ändå roliga. Robinsonprylen är bara en tramsig grej man gjort, vuxna människor som sitter och drar på en sandstrand. Men det var kul att få barnsla sig lite.